Jag har aldrig varit med om maken.

Det är inte sant, jag red ut med Maj idag och när vi kom tillbaka till stallet så var Chloetta en sko fattigare. Trots att vi avvek tidigare från ridturen för att jag sa "nej vi ska inte klättra så att Chloetta får en chans att trampa av sig några skor, haha!".
 
Tji fick jag och min vecka blev förstörd.
 
Tack Tom för att jag fick en så bra pannlampa i julklapp så att jag kan gå bakvägen runt ridslingan och leta skor.
 
Jag skulle ha varit i stallet fredag, söndag, tisdag. Det blev istället även lördag för att foderbilen från Tänby kom, och så måndag för att hovslagaren kom. Med andra ord, lite pluggat!
 
 

Tentorna är över.

Nu har jag skrivit tentorna i både Intermediate Macroeconomics och Intermediate Microeconomics. Det blir minst en omtenta kan jag lova.
 
När jag vaknade i morse könde jag mig helt tom, jag hade ingenting att plugga (så klart massor som kan läsas på om) men inget som var tvunget att göras just precis nu. Något som kändes konstigt med tanke på att det varit ett intensivt dygnetrunt arbete i två veckors tid...
 
Vi hade riktigt kul när vi var ute med klassen igår, jag kom hem halv sju i morse, kanske ett gott tecken? Vissa är underbara <3 Men när jag kom till stallet och Chloetta kom med svansen i vädret gnäggande för att lägga sitt huvud på min axel då visste jag på en gång att jag alsdrig skulle byta stadslivet mot landet. Vad jag älskar denna häst!
 
Mattes hjärta!
 
Trottz blev nog också glad när jag kom, innerst inne i alla fall!

Hästledigt.

Jag har ordnat så att jag inte behöver åka till stallet varje dag nu, i morgon kommer jag och Catrine att åka till stallet för att gå igenom hur hon ska ta hand om hästarna. Hon är bra på allt så jag är inte så orolig, lite taskigt planerat av mig är dock att hon måste åka och hämta hösilage. Men jag tvivlar inte på dig Svärmor, du foxar det också!
 
Studiero, kötta nationalekonomi nu!
 

Stallplatser säkrade

Jag flyttade hästarna till Ubby i vetskapen om att det bara var för några månader. Sedan dess har jag letat lite till och från, mest suttit och slösurfat i förtvivelse på Blocket och Hästnet. Hur ska detta gå? Lika bra att flytta till typ Örebro och köpa en liten gård. Allt ligger så avlägset i alla fall känns det som. Längst ut på Färingsö, borta vid Nynäshamn, Arlanda eller Kungsängen. Som med allt, det mest intetsägande kan vara det bästa. Jag hittade en annons på blocket där det stod stallplats, jag behövde stallplatser. Det är det svåra också, nu har jag två hästar. Varav läget är så att de inte kan gå ut i en flock på grund av skador.
 
Hur som helst så har jag nu säkrat två stallplatser i Hägerstalund, det tar ynka 13 minuter med bil hemifrån, kan det ens vara sant.
 
Nu till en långkörare i skolan, yeey!
 
Allting kommer lösas och bli bättre igen...

Pressad tidsplan.

Innan jag åkte till stallet igår så satt jag och gick igenom alla kapitel och allt man måste kunna innan tentan som är om en vecka. Jag upptäckte att jag, som vanligt, låg way beyond mina vänner.
 
När man har så mycket att göra är det lätt att man bara skiter i allt, jag satt vid matbordet och tragglade sida upp och sida ner, fastnade något? Tveksamt. Samtidigt som jag känner att jag försummar mina hästar. Sen kom jag på att jag hade min livscoach precis utanför dörren. Jag drog på mig jackan och skorna och tomtade ut till Chloetta som blev sur till en början av att jag satte mig i hennes hö. Sen kan jag inte sticka under stolen med att det är svårt att inte stanna upp i läsandet för att klappa på den sammetslena mulen <3
 
Anledningen till att man pluggar, ha en tryggad framtid och en fin gård med Trottz, Chloetta och hennes avkommor <3
 

Morgonstund har guld i mun.

Idag hade jag förmånen att vakna upp vid stallet och ta med mig kameran ut i hagen. Vad jag har saknat att kunna fota hästarna ordentligt och vad jag har kommit av mig!
 
Hovslagaren var här i torsdags, naturligtvis kunde han bara på förmiddagen så att jag missade ett Macroseminarium, shit happens. Det tråkiga i det hela var att skon slogs på och jag tänkte lite, ja ja, jag får offra tid nu så slipper jag det under tentaveckan. Så får jag ett sms om att hon tappat skon redan på fredagen. Kul att den satt i ett dygn. Så numera åkte bootsen som hon fick av Tom när vi hade varit i Skåne i somras på. Så klart har husse köpt fina giraffmönstrade Proffesional's Choice till fröken.
 
 
Nöjd som alltid när man får stå på gången och vara vuxen.
 
 
Jag tycker att det ser ut som att det fattas något? 
 
Kul att hästen lipar åt mig. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kärlek

Regnoväder

Idag när jag red ut så regnade det riktigt överjävligt mycket. Samtidigt ville jag passa på att rida eftersom att älgjakten snart börjar. Jag kan inte låta mina lädersaker fördärvas så jag fick ägna tid till att putsa på sadel och träns, lika bra innan tentaperioden börjar. Jag har bestämt mig för att inte rida under två veckor just för att fokusera på studierna.
 
Jag är så nöjd med mitt snygga Döbert-träns.

När tiden är knapp.

Tur att man studerade design i tre år innan ekonomikarriären tog vid, hur hade detta gått annars?
 

Jag förstår inte hur man ska hinna med allting, nu har jag pluggat som en galning och ändå kommer jag bara mer och mer efter, hur är det ens möjligt? Hur som haver så hade min klasskamrat en maskerad med Disney-tema. Jag skulle vara utklädd till Bagheera och min vän David till Baloo, utklädandet då? Här kommer den, jag tillverkade två masker, helt simpelt av papper och ett gammalt pannband. Det tog högst en timme och samtidigt satt jag och förade och pluggade i någon konstig kombination. När vi kom till festen så skämdes i alla fall jag. De såg vilka vi var men mycket mer än så var det inte, inte om man såg ambitionsnivån på de andra.


Sova över.

Jag tycker att det är riktigt skönt att vara ensam, men jag tror att det är för att jag på något vis alltid känner att jag har tillgång på sällskap. Är det inte Tom så har jag himla fina vänner, få men bra som kan hålla mig sällskap. När min kollega arbetar på sitt andra jobb så har jag sovit i hennes hus på gården där hästarna står, det är ganska skönt att ha som fokusdagar i studierna.

 

Trottz ska till tandläkaren i morgon så han fick tvätta av sig lite, när han stod och torkade så fick han låna lillebrors täcke som jag vann tillsammans med honom när vi blev klubbmästare 2006 i Gnesta Ridklubb. Jag har inte använt det tidigare så han fick inviga det.

 

 
 
Det känns nästan lite taskigt att Tritte aldrig fick möjlighet att använda sitt täcke, för att jag "sparade" på det. Han kanske också får komma och vara pensionär hos oss?
 

Jag tvättade Trottz svans, eftersom att jag funderat så många gånger varför den inte är längre och varför han ibland står och slår med den helt oprovocerat så tog jag en fin kam och verkligen gick igenom svansroten. Jag blev så äcklad att jag höll på att dö, när jag står det och kammar igenom den med hexocil, bakteridödande schampo så ser jag som gula klasar. Jag tänkte bara att om det rör sig av maskar i det här så kommer det att bli en kaskad rätt ut. Jag tvättade så gott jag kunde men det var stora sår och kakor med sårskorpor blandat med dessa vardroppar. Skönt att jag ska till veterinären i morgon för tandkontroll.

 

 Vad är det här för äckligt?

Ett år har flutit sedan senast.

Jag la upp en bild på min väg till skolan för ett år sedan. Det får bli en till. Jag älskar denna trolska känsla när det är så dimmigt att man knappt ser handen framför sig om man sträcker ut den. 
 
 

Bilen är inlämnad hos doktorn

Jag har upptäckt (och säkert alla andra trafikanter som legat efter mig) att jag inte har något bromsljus på hästsläpet. När jag ändå var tvungen att lämna in bilen för att byta en glödlampa på halvljuset, ja jag vet. Lämna in bilen för att byta en lampa… så frågade jag om det och nu idag så skulle de byta bromsljuskontakten, känns bra att få det åtgärdat. En bra sak var att jag lämnade in bilen vid sju, så jag kom tidigt till skolan idag, fick faktiskt lite pluggat för en gångs skull. Jag ligger så mycket efter.

 

Det här är mina gamla kvarter, uppvuxen i kvarteret Vargen som gränsar mot kvarteret Bävern. Hur passande är inte det? Det roliga är att vi nu bor i kvarteret Räven, som också gränsar som kvarteret Bävern. Det finns bävrar både i Storskogen och på Östermalm.

 

Stockholms Universitet i en tät morgondimma, bara tre terminer kvar nu, jag börjar nästan på att bli vemodig. Snart är det över. 

 


Din enda vän

 
Tack Jocke för att du förgyller min hemtena, det går inge bra. Hästar är så mycket roligare, framförallt i skrivande stund. Planen var att göra två frågor igår, två idag och de två slutgiltliga i morgon. Synd att det återstår fyra. Produktivitet

Studier i halmen!

När man har riktigt mycket att göra är det skönt att bara strosa runt i stallet i en evinnerlighet. Om man ska förena nytta med nöje så kan man ta med sig litteraturen till stallet och slå sig ned i en halmhög - nackedel? Ja, om man samtidigt matar hästen med en slicksten får man ta konsekvenserna att hon försöker att bläddra med mulen och slabba ner boken <3
 
 

Klaaar!

Nu har jag författat de sista raderna av min indivduella uppgift i Kvantitativ analys, härligt minst sagt! 
 
Jag har under tiden lyssnat på Joan Osborne med What if god was one of us...
 
Det får mig att tänka på min underbara bästa vän, när vi var väldigt små och gick runt med en varsin hörlur och sjöng i högan sky, det var tider det. Omedveten om sitt eget bästa, skämdes inte för något och var i tryggt förvar i barndomens blåögdhet.
 

Så var det där med att plugga.

Jag skrev tidigare att jag skulle enbart plugga, men jag kan inte sluta oroa mig över Chloettas högra framben.
 
I morgon ska jag ringa till Täbykliniken och förhoppningsvis få en tid hos Rose-Marie Clark så att hon kan undersöka hennes vinkel på hoven och kanske göra något för att få Chloettas framtid att se lite ljusare ut.
 
Jag måste också köpa torrschampo för att kunna ta bort skitiga fläckar från hennes strumpa snabbt om de dyker upp. Nu går hon på lösdrift så jag kanske är ursäktad. ;)
 
Dagen innan verkning, hovslagaren har sparat tån och enbart tagit av trakten för att hon ska få en bättre vinkel, därav den trasiga hoven. Dock ser man att hoven växer exakt lika rakt som innan :(
 
Vänster framhov, så som en fölhov ska se ut. Det tråkiga var att den högra var precis lika fin fram tills dess att hon var ca fem månader gammal. 
 

Och nu till studierna!
 
 

Hard Work!

Jag borde verkligen plugga, i tre hela dagar har jag verkligen försökt.
 
Jag läser och det enda som händer är att ögonen följer texten och sedan hoppar hjärnan runt som den vill..
 
HästHäst, FölFöl, GrubbelGrubbel. Kan jag bara sluta?! Ju mer jag pluggar effektivt desto mer tid kommer jag ju ha över till att göra allt jag tänker på. Mänskligheten alltså.
 
Nu ska jag läsa om management och sen skriva en seminarieuppgift. Punkt slut och inget annat.

Nu är det slutspurt!

Nu är det inte lång tid kvar inför den stora tentan i makroteorin. Helvete, hur ska det gå rent ut sagt? 
 
Jag har spenderat alldeles för mycket tid i stallet tack vare att Chloetta har råkat ut för både det ena och det andra. Men vad gör man inte, nu börjar hon faktiskt efter fyra dagar på metacam att bli normal igen, lite på hugget och väldigt pigg!
 
Jag kan förhoppningsvis koncentrera mig något nu när inte hästen känns döende längre, snälla Chloetta bli fråsk snart! 
 
Spån från en natt på stall, hur mycket man än borstar så biter det sig fast!
 

En olycka kommer sällan ensam!

När Chloetta hade haft kolik så var det viktigt att hon började röra sig mera, så vi gick helt sonika ut och vandrade på grusvägar och gjorde någon avstickare i skogen. Det märktes att för varje gång så blev hon spralligare och spralligare, men fortfarande - vilken häst! Hur många föl på knappa sju månader kan man ta ifrån flocken och leda rätt ut i det okända.
 
Tyvärr så upptäckte jag en knöl, på högra kinden två dagar innan nyårsafton. Hon var lite tilltuffsad som att hon fått sig en smäll. Det var knappt svullet och inget konstigt utan hon åt sig som hon skulle. För några dagar sedan så hade svullnaden ökat kraftigt och plötsligt, stor som en tennisboll och med minskad tuggkraft, typiskt.
 
Nu ikväll har veterinären varit här, en jättegullig veterinär som Chloetta uppskattade. MIkael Warrenstein, verkligen att rekomendera. Hon har fått munhålan genomsökt och tänderna kollade utan att hitta något avvikande, så det blev Metacam tills nästa vecka då veterinären ska återkomma för att se om det är aktuellt med röntgen.
 
Trötta lilla hästen!
 

Chloetta fick sova inne i natt för att sederingen skulle gå ur ordentligt. Hon fick på sig min gamla ponnys tävlingstäcke för att inte frysa när eftersvettningarna kom. Jag satt kvar och pluggade inför tentan som är nästa vecka tills jag märkte att hon var helt återställd, välkommen hem mitt i natten!
 
Det är tur att Östertorp har en box ledig som har varit uppspånad sedan Chloetta hade kolik som hon kan nyttja vid diverse sjukbesök. Jag är evigt tacksam för det :) 

Ulltussar!

Idag har jag dugga, hovslagaren kom till Chloetta för att kolla på hennes högra framben som helt plötsligt blivit väldigt upprätt. Så med andra ord så är jag nervös av två anledningar, det ena att jag inte skulle klara duggan, det andra om det är något krångligt med hästen.
 
Om bara en sak får gå vägen idag så hoppas jag naturligtvis att det är Chloettas ben som kan korrigeras tillbaka så som det var för någon vecka sedan med enbart verkning hemma på gården. Även fast jag självklart inte skulle tveka en sekund på att stoppa in henne i transporten och åka till klinik så är det krångligt.
Klarar jag inte duggan - ne, varsågod skriv den vid tentatillfället, väldigt simpelt.
 
Hovslagaren kom och det var inga jättesvårigheter, hon ska verkas med tre veckors intervaller för att få ner trakten.
 
Det blev riktigt äckligt väder medan jag väntade på hovslagaren, det regnade på tvären. Som hästar brukar göra (och som shockar deras ägare) var att de glatt gick ut i rusket och vände rumpan mot vinden.
 
Kompisarna!
 
Pälsen blir bara ulligare och ulligare! 
 
Så uttrycksfull hon börjar på att bli, eller vad tycks?
 
 

Ni är de som betyder mest!

En underbar pojkvän som dessutom älskar våran häst, kan man behöva så mycket mer? Jag glömmer det ofta. Nu när jag sitter och pluggar och tycker att livet är alldeles för tråkigt kan man lätt glömma varför man pluggar. Kanske för att någon gång ha ännu mera tid att lägga på det som betyder mycket, mest, ja helt enkelt allt.
 
 
 
Älskade Tom, tack för att du finns! 

Tidigare inlägg Nyare inlägg