En olycka kommer sällan ensam!
När Chloetta hade haft kolik så var det viktigt att hon började röra sig mera, så vi gick helt sonika ut och vandrade på grusvägar och gjorde någon avstickare i skogen. Det märktes att för varje gång så blev hon spralligare och spralligare, men fortfarande - vilken häst! Hur många föl på knappa sju månader kan man ta ifrån flocken och leda rätt ut i det okända.
Tyvärr så upptäckte jag en knöl, på högra kinden två dagar innan nyårsafton. Hon var lite tilltuffsad som att hon fått sig en smäll. Det var knappt svullet och inget konstigt utan hon åt sig som hon skulle. För några dagar sedan så hade svullnaden ökat kraftigt och plötsligt, stor som en tennisboll och med minskad tuggkraft, typiskt.
Nu ikväll har veterinären varit här, en jättegullig veterinär som Chloetta uppskattade. MIkael Warrenstein, verkligen att rekomendera. Hon har fått munhålan genomsökt och tänderna kollade utan att hitta något avvikande, så det blev Metacam tills nästa vecka då veterinären ska återkomma för att se om det är aktuellt med röntgen.
Trötta lilla hästen!
Chloetta fick sova inne i natt för att sederingen skulle gå ur ordentligt. Hon fick på sig min gamla ponnys tävlingstäcke för att inte frysa när eftersvettningarna kom. Jag satt kvar och pluggade inför tentan som är nästa vecka tills jag märkte att hon var helt återställd, välkommen hem mitt i natten!
Det är tur att Östertorp har en box ledig som har varit uppspånad sedan Chloetta hade kolik som hon kan nyttja vid diverse sjukbesök. Jag är evigt tacksam för det :)
Kommentarer
Trackback