Sjukbesök
Detta dygn har varit omtumlande på alla sätt. Att ha hästar är inte alltid roligt, efter allt som har hänt kan man inte vara annat än orolig för att allt som inte redan hänt ska inträffa. Min största skräck är att förlora Chloetta i förtid. Hon ska vara stammodern på vår gård. Hon ska ge oss minst tre fina SWB-föl och stå äldst kvar i stallet. Vi vill inte säga hejdå på minst 30 år!
Vi är evigt tacksamma över att Chloetta är en fighter och både jag och Tom var helt tårögda när vi styrde bilen mot Sigtuna för att hälsa på henne!
Vår älskade häst!
Puffandes på husses fötter!
Droppkanylen från i natt
Detta trodde vi inte för ett dygn sedan, att vi skulle kunna vara ute och gå med henne idag!
Trottz är den som det är mest synd om. Vi kan inte förklara för honom att Chloetta är vid livet och kommer hem till honom när hon är frisk. Han sörjer henne, det märks så tydligt. Han är rastlös och letar efter henne i hagen och äter knappt. Det svider verkligen.
Kommentarer
Trackback