Sann vänskap.

Tänk vilken tur jag hade att Trottz accepterade Chloetta så bra och att hon slutade tjura och började uppskatta hans närhet. Nu är de oskiljaktiga. Älskade hästar!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback