Höstfärger, visst är det härligt!

Det var någon som blev glad att lilla hästen kom tillbaka från veterinären. Trottz är en sådan personlighet som inte vill visa hur glad han är, men det skiner igenom att han gillar Chloetta, han vaktar henne och står och slickar på henne. <3

 

 
 
På Täby så röntgade vi Chloetta för att jämföra bilderna från första besöket den 20:e februari, mot idag. Det har gått lite mer än 8 månader med noggrann verkning och en operation men både Rose-Marie Clark och Göran Sandh var nöjda, så jag antar att jag får vara nöjd jag med! Och vilken skillnad, jag som inte tycker att det blivit någon skillnad, men om man ser till hovbenet hur det såg ut i februari och jämför med nu så är det en markant skillnad.
 

Förberedelse inför Täbybesök

I morgon bitti ska Chloetta åka till Rose-Marie Clark på Täby för att få sin nagelmanikyr. Så jag passade på att tvätta hennes man, den hade blivit så där flottig så att det finns risk att de börjar klia den. Tänk vad stor hon blivit, min lilla tös, kolla bara på täcket.

 

Bild från i januari efter munkontroll
 
Nu, sista gången detta täcke kunde användas.
 

Handhäst

Chloetta fick följa med som handhäst när jag och Maj red ut, det tyckte fröken var himla spännande. Som alltid när det gäller Chloetta så skötte hon sig exemplariskt, försökte bara att bita Trottz lite i halsen <3

 

 

 
Jag längtar så tills den dagen då jag får rida på Chloetta.

Tjockare täcke på.

Idag kändes det helt plötsligt mycket ruggigare och det täcke som Trottz har haft är ett våfflat bommulstäcke som inte är anpassat att sova i tror jag för att bogspännet är en kardborre som inte riktigt orkar när han lägger sig. Jag hade förberett inför vintern och köpt ett Bucas Celtic Stable med 150 grams fyllning. Jag gilalr verkligen dessa täcken för att de har så bra passform. Bättre bilder på hela hästen ska försöka att ordnas en annan dag.

 

Eftersom att man som plusmedlem i ASVH har otroligt förmånliga priser på Bucastäcken valde jag att köpa mina täcken där. Fint av Bucas att tänka på att värma våra fina svenskfödda hästar.

 

Tandkontroll och vaccinering hos Nils Ronéus

Jag vet av erfarenhet, inte för att jag någon gång själv ägt en så gammal häst som Trottz, att det oftast är tänderna som gör att det inte längre går, att man får säga farväl till sin bästa vän. Jag fick information av Trottz tidigare ägare att han gjorde ett omfattande tandundersökning i december förra året. Jag tycker att det är smart att kombinera vaccinering med en allmän hälsoundersökning och Trottz behövde vaccineras innan den 27/9. Jag bokade tid för tandundersökning på Hästsjukhuset Solvalla hos veterinär Nils Ronéus. Jag blev väldigt glad att han tyckte att Trottz var fin i hull och inte behövde göra något åt sina tänder mer än att ta tandsten på betarna. Angående svansen så trodde han att det var små sår som kan uppstå om han har kliat svansen tidigare, nu ska jag hem och tvätta den med mild Jodopaxlösning för att sen smörja sårskorporna med Helosan. Vi gjorde ett rekordbesök, var klara på en kvart typ. Det som tog tid var att ta av och på benlindor och boots. Jag är lite stolt över mig själv också, ibland får man plussa på något annat än hästarna, jag lastade och åkte med Trottz helt själv, klarade oss både dit och hem, känns skönt att inte vara beroende av att andra ska ha tid eller ta ledigt.

 

Bildtext: Trottz i undersökningsspiltan anpassad för små travhästar med normal mankhöjd på 150 cm, inte som Trottz 172 cm. Det är skillnad, tur att han är snäll.

Sova över.

Jag tycker att det är riktigt skönt att vara ensam, men jag tror att det är för att jag på något vis alltid känner att jag har tillgång på sällskap. Är det inte Tom så har jag himla fina vänner, få men bra som kan hålla mig sällskap. När min kollega arbetar på sitt andra jobb så har jag sovit i hennes hus på gården där hästarna står, det är ganska skönt att ha som fokusdagar i studierna.

 

Trottz ska till tandläkaren i morgon så han fick tvätta av sig lite, när han stod och torkade så fick han låna lillebrors täcke som jag vann tillsammans med honom när vi blev klubbmästare 2006 i Gnesta Ridklubb. Jag har inte använt det tidigare så han fick inviga det.

 

 
 
Det känns nästan lite taskigt att Tritte aldrig fick möjlighet att använda sitt täcke, för att jag "sparade" på det. Han kanske också får komma och vara pensionär hos oss?
 

Jag tvättade Trottz svans, eftersom att jag funderat så många gånger varför den inte är längre och varför han ibland står och slår med den helt oprovocerat så tog jag en fin kam och verkligen gick igenom svansroten. Jag blev så äcklad att jag höll på att dö, när jag står det och kammar igenom den med hexocil, bakteridödande schampo så ser jag som gula klasar. Jag tänkte bara att om det rör sig av maskar i det här så kommer det att bli en kaskad rätt ut. Jag tvättade så gott jag kunde men det var stora sår och kakor med sårskorpor blandat med dessa vardroppar. Skönt att jag ska till veterinären i morgon för tandkontroll.

 

 Vad är det här för äckligt?

En liten rödhårig vampyr

När jag borstade Trottz idag så upptäckte jag att han hade ett ganska rejält bitsår i halsen, undra vem det kan komma ifrån? Chloetta och han lekar ganska mycket faktiskt. Han har sån förståelse för henne så att jag blir rörd. Det är bara när hon är riktigt jobbig som han öppnar munnen och hotar henne lite. Hon blir förstås jätterädd, men det är bra att hon får respekt av någon som inte skulle göra henne något ont. 

 

 

Jag pratade med min mor i telefon idag och vi diskuterade skoning, jag berättade för henne om de förändringar vi gjort med Trottz hovar och så frågade hon hur hans stråle förhöll sig till skon, för att hon reagerade på att många hovslagare väljer att lägga en för tight sko så att strålen kommer i kläm, jag var tvungen att visa hur Trottz var skodd, på ett av min bedömning korrekt sätt. Strålen fungerar som en pump där den ska öka cirkulationen för var steg hästen tar, tyvärr blir det sämre med skor. Om då det finns ett konstant tryck på strålen så kan hästen lätt bli öm och strålens funktion nedsatt. 

 

Framhoven
 
 
Bakhoven
 

Ett år har flutit sedan senast.

Jag la upp en bild på min väg till skolan för ett år sedan. Det får bli en till. Jag älskar denna trolska känsla när det är så dimmigt att man knappt ser handen framför sig om man sträcker ut den. 
 
 

Bilen är inlämnad hos doktorn

Jag har upptäckt (och säkert alla andra trafikanter som legat efter mig) att jag inte har något bromsljus på hästsläpet. När jag ändå var tvungen att lämna in bilen för att byta en glödlampa på halvljuset, ja jag vet. Lämna in bilen för att byta en lampa… så frågade jag om det och nu idag så skulle de byta bromsljuskontakten, känns bra att få det åtgärdat. En bra sak var att jag lämnade in bilen vid sju, så jag kom tidigt till skolan idag, fick faktiskt lite pluggat för en gångs skull. Jag ligger så mycket efter.

 

Det här är mina gamla kvarter, uppvuxen i kvarteret Vargen som gränsar mot kvarteret Bävern. Hur passande är inte det? Det roliga är att vi nu bor i kvarteret Räven, som också gränsar som kvarteret Bävern. Det finns bävrar både i Storskogen och på Östermalm.

 

Stockholms Universitet i en tät morgondimma, bara tre terminer kvar nu, jag börjar nästan på att bli vemodig. Snart är det över. 

 


Valet

Då har man varit och röstat, gjort sin plikt som demokratisk medborgare och som borgare. Jag hoppas att alla varit förnuftiga och röstat med hjärnan, Sverige är ett av de länder som klarat sig bäst genom finanskrisen, jag blir så arg på att media ens tillåter debatten att fortlöpa där sossarna står och säger att arbetslösheten är högre nu än när moderaterna efterträdde 2006. Se er om, hur har andra länder det? Jag tror i alla fall att Chloetta är en riktig moderat, fint ska det vara oavsett vad och päronen pröjsar allt. Odrägliga lilla häst. #moderathäst

 

 Som det blåblodiga högdjuret Chloetta är, med bästa tänkbara rastillhörighet röstar hon såklart på moderaterna.
 

Hur mysiga är inte mina hästar? När jag kommer ut i hagen gnäggar Trottz och börjar lunka emot mig. Chloetta kommer i full galopp och blir väldigt glad. Tur det eftersom att jag ägnade resterande del av eftermiddagen åt att hämta hö. Som Maj sa, de vet inte hur mycket vi sliter för dem!

 

 
Gosgubben!

Hovslagaren till Trottz

Det har varit ett rent elände att hitta en hovslagare som kunde tänka sig att åka till Ubby och sko. Jag kan förstå att de hellre tar stallar som ligger mer centralt och så vidare. Men för mig blev det lite stressat, tillslut fick jag tag på Peter Karlsson. Det som har försvårat att hitta en hovslagare är att jag vill ha en av jordbruksverket godkänd hovslagare, alltså inte vem som helst och antalet godkända hovslagare är strikt begränsat må jag säga. Tillslut fick jag tag i en, han bor i Rimbo så det är inte så långt borta.

 

Jag åkte direkt från skolan, jag slutade vid lunch så jag köpte med mig en sallad och gick ut till en stor sten i hagen och åt den, väldigt god rostbiffsallad med kapris, annars brukar färdigsallader vara en aning tråkiga. Som lunchsällskap fick jag den bästa tänkbara, Chloetta stod och höll mig sällskap och ville bli gosad med <3

 

 
Hon skulle bara veta att matte äter andra levande djur?
 
Trottz fick order från hästsjukhuset Solvalla att omforma hovarna så att han lättare kunde rulla över i sina gångarter och inte vara så snubblig. Om man jämför före och efterbilder från när Peter skodde honom så är det stor skillnad. Hovslagaren höll dessutom med mig om att han var på tok för trångt skodd och att han var väldigt högt skodd, jag känner igen det från travhästarna, där man inte för något alls vill att de ska rulla över utan enbart sträcka ut i flygande trav. Varje disciplin kräver sin egen skoning, det ska bli kul att se om det blir någon skillnad.
 
Före
 
Efter

Statusläge

Trottz skulle behöva muskla på sig över ryggen och bakpartiet, något som inte är alldeles enkelt eftersom att han äter precis så mycket som han behöver och inte mer. Så han har inte så mycket underhudsfett som man skulle önska. Här är en bild på hur han ser ut nu, så ska jag återkomma hur det ser ut om ett tag när vi skrittat som dårar. Något som också vore önskvärt är om hans kära svans skulle växa ut, det kommer att ta tid men han kliar den inte längre så kanske att den börjar växa.

 

 Tur att Trottz är valack, för inte har han den bästa exteriören, men med hans psyke hade man varit frästad att ta några föl i alla fall.
 

Chloettas hovar är något som de flesta vet om att det varit ett problem och jag har fått förfrågningar om färska bilder på dem. Här kommer dem, det är det ”vita” benet som hon har opererat och som hon har haft problem med hålrum i. Fuxbenet, det vänstra är mer som en referens. Det överben som hon fick i mars börjar sakteligen på att gå ner, vilket känns skönt. Göran Sandh på Täby sa att hon skulle växa i det, han verkar ha rätt.

 

 "Problembenet"
 

Rehabtur i skogen

Återförening i sadeln efter två veckors hagvila, det kändes skönt att återigen klättra upp på Trottz rygg och bege sig ut i skogarna. Igår när vi skulle rida så hittade vi inget bra ridställe utan snurrade runt på en äng, knöligt och jävligt. Idag fick jag en beskrivning på hur man kunde rida en runda som tog ungefär en timme, perfekt. Så skönt att bara sitta där, lyssna till hovklappret och njuta av ensamheten. Jag hoppas att det blir bra, hittills ser han ohalt ut i skritt. Håll tummarna.
 
 
Hur glad ser han inte ut att vara?

Måste säga att det känns himla skönt att ha sån ordning igen på alla grejer, jag gillar ju sånt. I alla fall i stallet, betydligt värre med mina egna saker hemma, sorry för det Tom.

 Han bor som en prins, jag längtar så tills vi har en egen gård.

Lilla primadonnan

Chloetta har börjat stå uppbunden på stallgången när jag borstar och sköter henne, delvis för att hon är en riktig bitch i boxen och sen för att det oftast är bättre ljus på uppställningsplatserna. Jag slås av tanken för var dag som går att hon börjar på att bli en riktigt stor tjej. Lilla FölFöl, tiden går snabbt och långsamt på samma gång.

 

 
Hon är så underbar, tar allt med ro. Nytt stall igen? Inga problem.
 

 


Sjukruta

Idag när jag var i stallet tänkte jag att jag för en gångs skulle ta lite bilder. Dock var det hårt och tråkigt ljus och allmänt dåliga förhållanden och tiden var knapp. Insekter förstörde också. Det får helt enkelt bli bättre bilder en annan gång. 
 
Trottz ska stå i sjukruta nu i ett par dagar, Chloetta är jätteledsen.. Stackarn, men snart får hon leka med sin kompis. C uppmuntrar med glada tillrop och pussar på honom <3
 
 
 
 
Chloetta är som alltid en linslus!

Härliga höst, välkommen

Idag slogs jag av att snart är hösten här och jag kan säga att bortsett från att det blir mörkt så tidigt på dygnet så älskar jag hösten, den friska luften och allt som hör till.
 
Hoppas att hästarna ska trivas, hösten som stundar dem kommer skifta gräset från den gröna färg de nu har till trist och visset.
 

På Hästsjukhuset Solvalla

Efter en väntan på att semestertiderna ska ta slut så har vi nu kommit fram till besöksdagen. Jag ska inte klaga ringde till Claes när jag hade varit hos sjukgymnasten och fick vänta tio dagar (fick komma hans första arbetsdag). 
 
När jag köpte Trottz var han behandlad i båda hovlederna fram fyra veckor innan, så när jag tog över honom skrittade vi bara och tog ett par varv på ridbanan för att känna efter hur det kändes. När jag red honom för fyra år sedan var det en otrolig frammåtbjudning och spänst i steget, något som var som bortblåst nu. Jag provade även att longera honom, men han saktade av till skritt och tittade vädjande på mig "snälla matte, räcker det inte nu?".
 
När vi kom till Solvalla (tidiga som alltid, tack snälla Svärmor för att du alltid ställer upp), så började vi gå på löpgången, inget syntes tydligt i skritt nu heller, men i trav var han 1° halt på höger fram. Claes böjde igenom honom och när han böjde nedre delen på hf så blev han 3° halt. Kotleden bedövades och vi fick vänta i 20 minuter, sedan böjdes det och vi sprang igen, samma hälta. Bedöva igen, denna gång hovleden. vänta och sedan böjning av hovleden. Ingen hälta visades, trist att han var halt i den led som han redan var behandlad i...
 
Jag diskuterade med Claes och han frågade om jag hade något emot att röntga hoven? Jag får alltid så ont i magen när det ska göras något så definitivt, har hittils aldrig fått svaret att "tyvärr det finns inget vi kan göra, du får åka hem utan häst". Snälla Trottz behövde inget lugnande utan stod snällt och sov därinne.
 
Med tanke på att han gått så pass hårt i hoppningen som han gjort, 135-140 under flera år med olika ryttare så var både röntgensköterskan och Claes imponerad över att han var helt ren på röntgen. Skönt det i alla fall.
 
Vi beslutade oss för att prova att behandla den där hovleden igen om det var så att det inte hade tagit ordentligt. Jag fick kritik för hans skoning, jag har också tyckt att han varit väldigt trångskodd och hög i trakten, nästan så att han får bockhov. Jag hade redan kontaktat hovslagaren så att han ska sko honom med överrullningsskor, skönt att man tänker rätt ibland.
 
Här kan man se trycket som fanns i hovleden, de parabeln som kom ut visade på ett övertryck i leden.
 
 
Känns ganska konstigt när Claes Rülcker, som varit veterinär i 50 år säger att han aldrig under sina år som veterinär har sett ett sådant tryck i en led. Nu är det boxvila idag och sedan en liten hage ett par dagar innan han får gå ut med Chloetta igen. Hoppas att det blir bra, han ska skrittas i 14 dagar och sedan ska han börja travas om han inte visar hälta. 

Bygga boxar

Min trogna följeslagare svärmor Catrine fick även denna gång ställa upp. Vi åkte hem till Maj efter min allfra första dag i skolan. Det var kul att träffa alla igen, det känns så konstigt med att börja skolan igen efter tre månaders sommarlov. När man sågs sista gången där i slutet av juni så sa man att "det är klart att vi kommer att ses snart igen, det är alldeles för lång tid till i september" nu är vi här. Det kan vara bra att sakna människor också.
 
Det första vi gjorde var att flytta upp hästarna till hagarna vid stallet, de gick då brevid Zimbro som stod i stallet sedan tidigare. Oj vad Chloetta tyckte att han var snygg, backade upp mot staketet och tokbrunstade. Trottz stod bara och stirrade och försökte att vakta henne, lilla gubben är så snäll mot henne. De har nog blivit riktiga kompisar, även om Chloetta fortfarande är rädd för honom, det kommer hon nog inte vara så länge till.
 
 
Kan man komma närmre? <3 Älskade hästar!
 
I stallet så var det skenor som fästes i golvet och taket, taket pice of cake, golvet däremot Vi hade ändå en ny festool som formligen smälte ihop. Den måste jag reklamera... Ännu ett måste! Men efter att det var gjort så kapade vi plankor i lagom längd och trädde i stålskenorna, trä och trä vi slog med gummiklubban för kung och fosterland. Vi hade åkt förbi Bauhaus och köpte eldningspellets, för vet ni? Det är precis samma slags spån som är i spånpelletsen som är för häst som tex RS och nu även Krafft säljer, bara det att den är billigare. Så innan vi började med boxarna vattnade vi säckarna, det är det allra bästa, man snittar hål på säcken och fyller den med vatten så att vattnet får sugas upp och pelletsen lösas upp.Då var spånet klart tills dess att boxarna var färdigbyggda.
 
Catrine in action!